Jag försov mig... NOT!

Jag mår skitbra, jag lovar.


Jag har vaknat flera gånger under morgonen rädd för att jag försovit mig, men varje gång var det nån timme kvar till klockan skulle ringa. Men nästa gång jag vaknar tittar jag på klockan och till min fasa ska jag börja repa inom tio minuter! Jag måste alltså ha stängt av det jä**a alarmet! Jag irrar runt i lägenheten och sliter på mig kläder samtidigt som jag skickar iväg ett förlåt-jag-har-försovit-mig-mess till Anna. Hjärtattack nära. När jag sliter på mig skorna känner jag at det är nått som inte stämmer. Pling, kommer de ett mess och mycket riktigt " vännen, vi börjar 12 idag"....

Åh, vad skönt då gjorde min "försovning" inte så mycket. Men då kommer nästa hjärtattack! Erik, min kollega messade mig igår och frågade om var vi skulle vara i dag. Jag svarade för tydlighetensskull även med tid. 10.00!

Jag slänger iväg ett mess. Men det är försent, han är redan där. Han fyllde dessutom år igår. - Ha ha, ett litet födelsedagsskämt...ha..

Jag skäms, förlåt Erik!

Nu sitter jag här och vågar inte gå och lägga mig igen. Rädd för att försova mig.