Tack fina ni!

Härligt att läsa era kommentarer, peppande. Jag har precis fått till en liten internet-dong som jag fick med min nya mobil. Men annars är jag långt ifrån civilisationen. Avstängd från verkligheten på nått sätt. Men jag har det bra. Fantastiskt skönt att ha Josefin här i sängen bredvid. Försöker njuta och tro på mig själv och på vad jag kan. Det går bra ibland och ibland inte... Speciellt inte när man är trött och det är jag nu, så dags att säga godnatt!

Då kastar vi oss ut!

Håll tummarna för mig. Det här blir kul. Det blir det. Bort med prestationsångest! Marit det blir kul! Kul blir det. Var dig själv så gör du inte bort dig mer än vanligt. Sa jag att det ska bli kul?

Väck mig inte.

Jag tänker inte ställa klockan, utan sova tills jag vaknar. Godnatt!

Lång dag.

Har mest suttit och väntat idag. Fick ett positivt besked. Vilket såklart var roligt men också gav mig en aning ångest. Går det att kombinera med mitt jobb under våren, det är frågan. Ett beslut behöver tas imorgon. Vid det här laget är jag ganska slut i huvudet. Men kanske blir det ett litet äventyr den här veckan..

Kärlek.

Kommer hem och öppnar kylen och i en påse hittar jag den här. Jag tar en fin muffins och längtar efter killarna. Det är tomt här hemma.

Podgornik är i stan!

Härligt att sitta och snick snacka med dessa tjejer, precis som vi gjorde för 10 år sedan fast då på elevhemmet i Sandviken. Lika söta nu som då, fast nu med 10 års längre livserfarenhet.

Perspektiv på livet.

Sen olyckan den 18 januari har jag läst pappan och systerns bloggar. Mitt hjärta värke varje gång.



Vare gång jag tittar in på deras bloggar får jag en påminnelse om hur skört livet är. Att det när som helst kan ta slut. Att nån som står mig nära kan ryckas ifrån mig på bara en sekund. Jag gråter bara av tanken.

Jag försöker leva i nuet, att inte oroa mig för framtiden. För den kanske inte finns. Att älska tveklöst. Och att uppskatta det liv som jag lever och alla underbara människor som jag har omkring mig.

Man behöver bli påmind, för det är inte alltid lätt att fokusera då dessa saker.

Hemma i soffan.

Jag älskar att komma hem. Att öppna dörren till vår lägenhet och kliva in i tryggheten och värmen. Nu sitter jag här under en filt med en kopp te och hembakat bröd och tittar på OS, efter en mysig showkväll. Jag känner mig tillfreds med livet!

Jag älskar den här boken!

En hel värld öppnar sig när man slår upp den. Det räcker med att sitta och titta på alla mysiga bilder och recept så känner man sig huslig. Men idag ska jag och Jessie ha en liten bakdag, bröd och kanelbullar ska det bli!

2 auditions avklarade!

Jag kan tyvärr inte skryta med att jag har dansat bra idag, men annars är jag rätt nöjd! När jag klev upp sju i morse kändes det nästan onödigt att åka iväg för att rösten är så sliten. Men skam den som ger sig! Och efter dansen kunde en varm kropp hjälpa rösten så att vi tillsammans klarade oss igenom dagen. Nu får vi se om dagens slit ger något intressant!



Hann med att träffa mina killar hemma hos svärmor där vi firade Gabriel som fyller 15 år, på självaste alla hjärtansdag, snacka om kärleksbarn!

Nu ska vi ösa kärlek över varandra jag ock Fredrik innan han drar iväg till Sundsvall, eller snarare läsa repliker från Liket som visste för mycket..

Vi pysslar alla hjärtansdagkort.

Nilo lessnade ganska snabbt men Fredrik hänger kvar. Han imponerar! Firar ni alla hjärtans dag?

Imorse hann vi med en kaffe ihop.

Vi går om varandra ganska rejält här hemma nu. Fredrik åker iväg och repar på morgonen när jag sover som en sten. Sen på natten när jag kommer hem från jobbet sover han som en sten (eller han sover mer som gruskorn).

Men idag hade han sovmorgon så vi hann dricka kaffe tillsammans för en gångs skull.



Så vi hinner liksom inte prata så mycket med varandra som det är nu. Konversationen med en sten/ gruskorn är inte på så hög nivå.

Nilo kom in en morgon innan dom skulle iväg till dagis,
- Marit, vad é re för djur som vi har i hallen?
Jag försöker låta klarvaken, som jag av nån anledning alltid försöker göra när nån pratar med mig när man sover
- Elefhanth!
Nilo står kvar ett tag och tittar på mig, sen smyger han ut till sin pappa i hallen och jag hör honom fnissa
- Hi, hi, Marit tror att det där e en Elefant! Hi, hi, hi..

På den nivån är det. Men en kaffestund idag var mysigt.

Varning = kryphål?

Jag vet att man måste ha tillstånd för att parkera på handikapplats! Men ingen kan ju påstå att skyltningen här är tydlig, eller missade jag den delen av körkortsteorin?! Jag anser att platsen i mitten inte är skyltad som handikapplats. Jag antar att den som skrev lappen också tyckte som jag, att det var därför det blev en lapp och inte böter.. Eller tycker ni att jag har fel?

På väg mot bilen.

När jag skulle parkera idag var parkeringshuset nästan fullt. Men dessa tre platser var lediga. Dom bästa platserna. Men visst är det bara två av dom som är handikapp?! Dom andra kanske lämnade kungparkeringen till mig. Har jag fått böter nu kommer jag överklaga!

Japp, då var man stark igen då!

För visst räcker det att gå till gymmet en gång i månaden om man vill se resultat?

Det kanske är dags..

... att ta av sig morgonrocken och pallra sig iväg till gymmet.

Och nej, jag är inte deppigast i världen även fast det ser ut så på bilden. Känner tvärtom att jag fått tillbaka en hel del energi efter två dagars ledighet!

Fångar dagen.

Idag ska jag ta hand om mig själv. Helt ledig och ingenting planerat. Men jag ska vara effektiv och få en del saker gjorda. Har lämnat världens charmigaste 4 åring på dagis och i väntan på att biblioteket öppnar frukostfikar jag på kondis i Vällingby.

Afghanistan.

Jag läser att två svenska soldater blivit skjutna till döds idag i landet långt borta. Håller andan en sekund. Just den här veckan är Daniel hemma i Sverige, tillsammans med Malin på väg upp till sin familj i Dalarna. Jag andas ut.

Men två killar har mist livet. Fruktansvärt sorgligt. Massor av tankar till deras familjer, vänner och flickvänner.

Sliten, men jag lever.

Har inte haft inspiration till bloggande senaste veckan.


Jag är väldigt trött.
Funderar över om det är en sån tid på året när alla är trötta. Nån annan som är inne i en trött-period?

Mycket tankar om jobb till hösten, snurrar i huvudet och tar en del energi.
Sen har vi varit en man kort i showen nästan tre veckor, vilket jag känner nu, tagit hårt på kroppen.
Tidig morgon härom dagen för fortsatt Julia-audition. Som tur var gick jag vidare, så den tidiga morgonen var värd det. Men nu blir det alltså fortsatta auditions som också tar energi och planering. Och en vip-wallmans audition på det.

Men nu är jag ledig och försöker att bara vara. Har just satt ner mitt onda arsle på spikmattan, druckit ett glas vin och sitter här och njuter av erat regelbundna bloggande. Kramar i soffan på detta så är jag nog snart på banan igen.

Hoppas ni har en skön söndag!

MMS från alperna.

Mamma, pappa och bror hälsar på lillasyster.
Puss och kram till er!

- Pappa, du vet att det är skidorna du ska stå på, inte huvudet?!

- Olof, om det finns fjällbjörkar i Österrike, håll dig ifrån dom!

En måndagkväll i sthlm.

Spontan middag på Vapiano i gamla stan. Alla kom från sina håll och sina olika jobb och med en timmas varsel så satt vi där 5 tjejer. Otroligt mysigt att vi alla bor här i sthlm och kan ses såhär!

Julia?

Ännu en audition, men en utdragen sådan, inget svar direkt, tillbaka hit på lördag. Skönt att ha två söta tjejer att hänga med!