Såg reprisen på Så ska det låta häromdagen, programmet där Amy Diamond och Fredrik Swan tävlade mot Sofia Källgren och Rafael Edholm. Just det programmet visade precis kontrasten mellan ett lag som man njuter av att se och ett lag som man gärna hade sluppit se. För alla ni som såg det tror jag ni vet direkt vilket lag som är vilket. För det första tyckte jag att Rafael sjöng falskt och han tog alla låtar själv i början innan Sofia började ta för sig och köra sin monotoma, stela tolkning av låtar. Skule vara så skönt att se henne slappna av och skippa det där pretansiösa nångång, men det var inte den här gången i alla fall. Men på Aftonbladets hemsida kan man titta på ett klipp från programmet med rubriken; Sofia Källgren visar sin sexighet. Då syftar dom på när hon under programmet, stelt klättrar upp och sätter sig på flygeln och sjunger Abbas Gimmie, Gimmie. Är det sexigt att sitta på en flygel? Ja, kan det säkert vara, men inte på det pretto sättet som hon gör det. Dom två sjöng nog inte en enda låt tillsammans, dom körde sina egna race, trist att titta på.

Detta i ena laget medan det andra bara strålar och sprudlar av en glädje och lekfullhet som smittar av sig genom rutan. Amy Diamond imponerade stort på mig! Har inte sett så mycket av henne mest hört hennes låtar på radio, men vilket charmtroll, otroligt söt, jag kom på mig själv med att sitta och fånle så fort dom visade henne. Och alla låtar hon kunde, drog av en gammal Siwan låt med 40 verser (jag överdrev), vilken värme, ja vilken tjej! Tillsammans med sprudlande och lite pojkbusiga Fredrik Swan, som tog in henne i alla låtar han körde men ändå kunde glänsa själv, var det klockrent! Visst var det precis rätt tid för Amy att medverka i just det programmet lagom till Melodifestivalen på lördag, hon växte lätt till en av mina favoriter efter jag sett programmet! Heja Amy!